Fullsmockad helg kan man ju säga.

Åkte hem till Mami för första gången på typ över 2 veckor i fredags, var i SKOLAN och guidade när det var öppet hur, bio i Vänersborg och såg Breaking Dawn, åkte tillbaka till Uddevalla och gick på finfest.

Fredagen hos Mami var fein och kul. Vi fick gosat och pratat för första gången på länge. Att ingen av mina syskon var hemme underlättade en hel del med. Det var väldigt mysigt faktiskt. Skulle gärna göras om väldigt snart.

Lördagen därimot var mindre jätte kul faktiskt. Det var öppet hur på skolan så jag fick pallra mig upp vid 7 tiden på mogonen och åka till skolan. Det kändes väldigt random och inte okej. Men det blev rätt så kul ändå. Det ända vi gjorde var egentligen flumma och sjunga typ. Men det tjänade vi 2 biobiljetter på, så vem klagar egentligen? :3 

Så, på kvällen åkte jag, ThereseFein och Johan ner till Vänersborg och gick på Breaking Dawn.

Jag kan säga att det var nog den sämsta filmen jag sett på väldigt länge. Jag fattade egentligen ingenting och dom har ju blivit mer gay än någonsin. Herregud. Jag och Johan satt och höll på att dö av skratt emellenåt helt seriöst. Det hände egentligen 6 saker under 2 timmar. 

Dom gifter sig, åker på  smekmånad, Bella goes gravid, föder, dör och kommer tillbaka som vampyr med röda ögon. Sen hela grejen med att Edward typ pratar med hennen när hon är död, klär på henne, sminkar henne, det är ju helt normalt, eller? Uhh usch! Ne. Jag blev riktigt besviken faktiskt. Jag hade blivit arg om jag hade fått betalt för den biljetten...

Anyways,

när filmen var slut hämtade Johans mamma oss och körde oss till festen. 

Den var lite lame i början men artade sig och blev helt okej :3 

Vi kom väl dit vid 22-tiden och åkte vid 1-tiden någongång. Vi hade tur att snälla Erik kom och hämtade oss, annars hade vi nog varit hemma om 10 min eller så och genom förkylda. Så TACK Erik!

Uppskattad till tusen!

Tja, utöver det har jag väl egentligen inte så mycket att säga.

Jag är fortfarande cp sjuk och hostar som ett monster  

Sen så känns det som att livet verkligen vill gå i kurvor. Ena dagen är mitt humör jätte upp och andra super ner. Iblans dras gamla saker upp och blandas ihop med nytt. Detta gör att det blir väldigt okänt för mig och skapar kaos i min lilla värld.

Men det är sånna smällar man får ta I guess.

Nu ska jag släppa ut Damon ur buren som har fått sitta där en stund för att han flippat ut totalt. 

Jag skojar inte när jag säger att jag tror att den katten har rabies... Han sprang rätt in i min dator och smällde igen locket på mina fingrar, sen hoppade han upp på mina armar och klöste för allt vad han var värd och sprang iväg. Kattfan säger jag bara. 

Tja, bai.